Kontakta oss

SalesLounge

Mentalt förkyld? Du kan lida av psykisk ohälsa

lider du av psykisk ohälsa

Personlig Utveckling

Mentalt förkyld? Du kan lida av psykisk ohälsa

Det har talats mycket om psykisk ohälsa det senaste åren. Alla kan drabbas och det har ingenting med svaghet att göra eller att det skulle vara svaga personer som drabbas. Tvärtom är det faktiskt. Det är normalt sett de starkaste som drabbas, vilket gör det extra jobbigt eftersom det krockar så med deras självbild.  

 Test: Är du i riskzonen för psykisk ohälsa?  

Jag vill att du gör ett enkelt litet test för att se om du ligger i riskzonen för att drabbas av psykisk ohälsa. Svara så ärligt du kan och det har ingen betydelse om du exempelvis varit på semester under den här perioden eller om det har varit jul eller något annat som varit annorlunda i ditt liv senaste tiden.  

Fundera på om du under de senaste fyra veckorna upplevt någon eller några av dessa olika tillstånd: 

  • Oro. 
  • Ilska.  
  • Svårt att somna. 
  • Du vaknar mitt i natten och kan inte somna om. 
  • Du känner en ”klump i magen”. 
  • Du är extremt trött trots att du sover hela nätterna. 
  • Du känner dig speedad, uppjagad. 
  • Du glömmer saker du inte brukar glömma. 

 Tyvärr kommer du säkert att markera att du har flera av dessa symptom och tycka att det är inget konstigt med det. Det räcker med några få ja för att ligga i riskzonen för psykisk ohälsa. ”I så fall lider väl alla av psykisk ohälsa”, är en vanlig invändning jag får när jag gör detta test på mina utbildningar. Svaret på den invändningen är att många ligger i riskzonen, men det betyder inte att alla utvecklar psykisk ohälsa. En liknelse för att du ska förstå: Du är på en fest där flera är förkylda. Alla utsätts för smitta men alla kommer inte att utveckla en förkylning. 

 Har du svarat ja på några av påståendena är det inte bra. Det är inte normalt att inte kunna somna. Det är inte normalt att glömma saker. Det är inte normalt att vakna mitt i natten och inte kunna somna om. Om du upplever detta och har gjort det under en tid betyder det att det blivit normalt eller normaliserat för dig. Det ska det inte vara. Det är tvärtom onormalt och väldigt oroväckande.  

Mental förkylning smittar

 Se på alla markeringar som du har gjort som varningssignaler, upptända varningslampor från hjärnan, som en protest mot att du inte tar hand om dig på ett hållbart och bra sätt. Det räcker med att det pågår under ett par veckor för att vara ett potentiellt problem för dig. Det är detta som i dagligt tal i dag kallas för psykisk ohälsa. Och du är verkligen inte ensam om detta i så fall. Det är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar idag i Sverige. Statistiken visar också mycket tydligt att om du är kvinna så är sannolikheten ännu större att du upplever eller upplevt dessa saker det senaste året. Det kluriga är att det inte syns på dig, inte heller på andra i din omgivning men det påverkar dig eller dem i hög grad då det sänker dina och deras kognitiva förmågor väsentligt.  

 Ett stort problem med psykisk ohälsa eller psykiska besvär är att det är så tabubelagt och skamligt att samtala om trots att det egentligen är att betrakta som en mental förkylning. Vidare är problemet precis som med vanliga förkylningar att det faktiskt är smittsamt. När väl mentala förkylningar (psykisk ohälsa) får fäste i ett företag eller arbetsgrupp, smittar det. Det kanske man inte kan tro eftersom det inte är ett virus, men vi människor påverkas av varandra. Om någon i gruppen är stressad och orolig så påverkar det alla andra i gruppen också. Alla blir mer på sin vakt och vartefter kan fler och fler blir stressade och oroliga. Blir några sjuka av stressen så tvingas de kvarvarande stressa mer för att hinna med arbetet. 

Återhämta dig

En faktor som ytterligare förvärrar psykisk ohälsa är om vi inte stannar upp och vilar. Du behöver mer vila och återhämtning när du är stressad. Och precis som när vi är förkylda, kan vi få lunginflammation och bihåleinflammation som följdsjukdomar. Precis likadant är det med mentala förkylningar som lätt kan övergå i psykisk sjukdom (exempelvis depression) om vi inte stannar upp och läker oss själva. Vila och återhämtning är viktigt vid alla sjukdomstillstånd men kanske extra viktigt i dessa fall.  

Det verkar dock som om vi har blivit sämre på att återhämta oss. Återhämtning brukar inom forskningen kallas för resiliens och den finns helt naturligt hos oss människor. Den verkar fungera bättre när vi är barn. Barn återhämtar sig normalt sett snabbare än vuxna. Vuxna har ofta förlorat förmågan till resiliens. I dag kan det räcka med ett surt mail, en blick på fel sätt eller någon annan obetydlig händelse för att hela dagen, veckan eller semestern ska vara ”förstörd”.

Det som egentligen händer när din hjärna upplever ett ”hot” är att området som kallas ventromediala prefontala cortex i din hjärna, aktiveras. Forskare kan se att de som har en ökad förmåga att hantera denna hyperaktivitet också kan återhämta sig bättre och snabbare. De som inte har denna förmåga eller fått en nedsatt förmåga på grund av exempelvis depression tenderar till att ”hjälpa” hjärnan att lugna ned sig genom yttre stimulans. Det kan exempelvis vara alkohol, droger, mat, spel eller sex. Detta hjälper förstås inte men det känns så för stunden. 

 Konflikter och samarbetssvårigheter 

När stressen uppstår är det första som försvinner den så kallade vi-känslan. Vi tappar känslan för andra i vår omgivning och börjar fokusera på oss själva. Vi tappar alltså vår förmåga till empati och medkänsla. Det gäller även medkänsla med oss själva, så kallad självmedkänsla. Vi blir hårda mot oss själva och mot andra.  Vi kör nu vårt eget ”race”. När du hör någon säga att jag skiter i de andra och kör mitt eget ”race” från och med nu så innebär det att de är stressade (rädda) för någonting.

Vi är alltså biologiskt programmerade att fokusera mer på oss själva när vi upplever oss stressade. Vi blir mindre närvarande och får svårare att få kontakt och känna med andra människor. Idag är detta ett reellt problem på många arbetsplatser. Förr i tiden bad cheferna medarbetare att arbeta mer. Idag måste chefer be medarbetare att arbeta mindre eftersom cheferna noterar en allt sämre ”performance” och ”leverans” från stressade medarbetare.  

Självmedicinering

Andra förmågor minskar också. Exempelvis tappar vi kontakten med vårt minne och blir mer glömska. Detta beror faktiskt på att närminnet försämras och produktionen av nya hjärnceller minskar vid stress. Det gör att vi missar viktiga saker och detta bidrar naturligtvis till ytterligare stresspåslag. Tänk dig att du kommer ut på bilparkeringen och att du inte minns var du ställde bilen? Ett inte helt ovanligt första tecken på att närminnet är tillfälligt utslaget. Var du inte stressad innan detta hände så blir du alla gånger det nu! 

När stressen ökar ytterligare blir vi helt fast i våra egna tankar och upplever tunnelseende. Reaktionen kan vara så kraftig att den slår ut vår förmåga fullständigt vilket kan innebära att vi inte ens kommer upp ur sängen (utmattning/utbrändhet). Det är då lätt att du tar till genvägar för att få kroppen att slappna av. Du kanske dricker alkohol eller tar en lugnande tablett för att kunna sova. Bägge gör att du direkt känner dig mer avslappnad. Det är bara tre problem med detta beteende. Det första problemet är att det bara hjälper för stunden. Så fort tabletten eller alkoholen försvinner ur kroppen så återkommer rädslan och oron, ofta nu ännu starkare. 

Negativ spiral

Alla former av undvikande beteenden, flight-beteenden, förstärks om du fortsätter med dem. Det finns också en så kallad rebound-effekt eller rekyleffekt som det kallas på svenska av lugnande tabletter och alkohol. Det är det många som inte tänker på eller förstår. Det är för att kroppen uppfattar det som ett gift som du stoppar i dig och vad gör kroppen när den får i sig ett gift? Jo, den försöker med alla medel att motverka giftet vilket gör oron än värre när giftet lämnar kroppen och då är det lätt att ta en tablett till. Det finns dessutom en residualeffekt, en dagen-eftereffekt. Tabletten eller alkoholen sitter i längre än du tror vilket gör att du känner dig dålig dagen efter också. Då är det lätt att du tar en tablett till eller mer alkohol för att må lite mindre dåligt. Den onda spiralen är därmed etablerad. 

Det andra problemet med tabletter och alkohol är det som kallas för tillvänjning eller habituering. Mycket snart måste du öka dosen av ”flyktmedel” för att få samma lugnande effekt. Snart behöver du ta två glas vin eller två sömntabletter istället och därefter en hel flaska eller en kombination av insomningstabletter och sömntabletter. Du måste hela tiden öka dosen för att dina tankar ska tystna. Då ökar också problemen med rekyl- och residualeffekten ytterligare. 

Nollvisionen

Det tredje problemet, som de flesta inte känner till, är att all denna ”självmedicinering” för att få tyst på oron och rädslan också tar bort alla andra känslor såsom glädje och lust. Det dröjer inte länge förrän världen ter sig vara målad i grått och att alla färger försvinner. Det du älskade att göra är inte längre roligt, de människor du tycker om börjar också försvinna. Allt du bryr dig om är att få tyst och lugn i ditt huvud. Du struntar i allt och vill vara ensam. På sikt vill du bara dö. 

Det är mycket tragiskt för alla runt den person som dövar oväsendet i huvudet med droger av olika slag. Att de tar sitt liv för att nå slutgiltig tystnad är inte obegripligt, snarare tvärtom. I biltrafiken dör det några hundra personer varje år och det satsas enorma resurser för att nå ”nollvisionen”, noll döda i trafiken. Jag skulle önska att vi hade samma nollvision för fler aspekter i livet, som till exempel psykisk ohälsa. Ingen ska behöva dö för att de mår dåligt. 

Faktaruta: 

Definition av beroende exempelvis av alkohol (du kan byta ut alkohol mot andra beroendeframkallande saker såsom tabletter, datorspelande, poker, jobb etc):  

  1. Ökad tolerans – dvs behöver dricka mer för att få samma effekt som första gångerna. 
  1. Abstinens – känner ett sug efter alkohol. 
  1. Dricker mer än det var tänkt från början. 
  1. Önskan att minska bruket av alkohol och misslyckade försök att göra det. 
  1. Lägger ned mycket tid på att skaffa och konsumera eller återhämta sig från alkohol. 
  1. Prioriterar bort andra aktiviteter för att dricka alkohol. 
  1. Fortsätter att dricka alkohol trots att fysiska och psykiska besvär förvärras. 

Har du markerat ja på tre eller fler är det definitionen av ett beroende (DSM-IV) 

 

 

Thomas Lundqvist
Gästskribent

Till toppen